Jamen, det här är så snyggt. Perfekt in i minsta detalj. Ett litet drömhem på Röda bergen. Jag tror jag dör lilla inredningsdöden, lutar mig tillbaka och hoppas att jag också kommer få känsla för att inreda sådär. En vacker dag.
Via lilla inredningshimmelriket på webben, Hemnet.
Jag skulle kanske inte vilja bo här. Eller så är det just det jag vill. Vill helst av allt stoppa ner det här hemmet i fickan.Så fruktansvärt hemtrevligt. Som om hemma hos mormor. Och farmor. Kan nästan känna lukten av nybakade bullar och sju sorters kakor. Som sagt: jag blir lycklig av dessa icke-förtvivlat-avskalade hem. Ge mig mönster, växter, ryamattor och mörka möbler.
Jag är med största säkerhet inte först på bollen här i bloggosfären att uppmärksamma den här vitaminkicken till lägenhet. Blir så lycklig av något så banalt som lite färg. Är så galet trött på all inredning som bygger på vitt, vitt, vitt- kryddat med lite (hör och häpna) s v a r t. Nej, tacka vet jag de som målar balkongdörrarna gröna och matchar upp med röda fåtöljer. Blir så glad. Bilder via min oas i vardagen.
En mästerman har gjort det igen. Och som jag drabbas. Musik som får mig att hålla käften och bara lyssna. Håkans mästerliga poetiska är definitionen på musik som känns mellan navel och halsgrop. Träffar rakt i hjärtat på Emma 17 år, på Emma 27 år och på Emma 30 år. Jag kan inte fatta att det är 13 år sedan som jag och Sofie bokstavligen ramlade runt på Kulturhuset i kära Jkpg till tonerna av Ramlar. Har varit fast i en musikkärlekssaga sedan dess.
Och i sommar ska jag och M äntligen se honom tillsammans. Längtar. För att uttrycka mig milt.
Det var ett litet tag sen nu. Mitt 30-årskalas. Och jag har helt glömt bort att dela med mig av kanske det viktigaste av allt; de bedårande bakverken som det bjöds på, på min tjugotionde födelsedag. Here we go, håll till godo!
Och framförallt, tack, allra käraste syster. Ett måste du veta. Jag blev överväldigad av att du hade lagt ner så mycket själ i tårtor, macarons och kakor formade som eiffeltorn och änglar. Ja, ni ser ju själva. Konst(bak)verk signerade min kära Ys. (Nej, hon har ingen som helst konditorutbildning, och ja, hon är en naturbegåvning ut i fingerspetsarna).
(Och ja, det var barn på kalaset så jag kunde med gott samvete ha ballonger).
Vackrast inredda hemmet på Hemnet den här veckan måste vara den här 60-talslägenheten på Söder. Jag är framförallt såld på stolarna i köket. Det kan vara en kopia, men nog ser det ut att vara några exemplar av världens mest sålda stol. Thonet. Makalös design från 1859. (Mina favoriter är dock den här och den här.) En dag ska jag minsann ha några av dessa finingar hemma.
Barcelona. Fina, vackra, trånga, myllrande stad. Jag och M tillbringade påskhelgen i katalanska tecken. Och som vi tillät oss njuta. Av staden, av tapas, av trevligt folk och av en och annan öl. Och framförallt av sol.
En pärla föll oss lite extra i smaken. Ocaña vid la Plaça Reial. Och det var inte bara för de goda drinkarnas skull. Lokalerna var ett mindre himmelrike för en inredningsfrälst.
Jag hade lätt kunnat skriva en uppsats om Barcelona (men vem sjutton skulle läsa den?). Jag låter istället några bilder addera lite av känslan av den perfekta staden.
What's not to love? Perfekt antal växter? Färgvalen? Kakelugnen? Spegeln? Tavlorna? Nä, precis. Tänkte väl det. Det här är ren och skär sovrums-perfektion. Via Hemnet.
Jag må vara sen på bollen, men H&M's nya satsning har tydligen öppnat i Stockholm. Och jag måste dit. Konceptet känns klockrent. Så mycket fint som skulle sitta mycket fint i Barcelona nästa helg. Här är några godbitar. Samtliga bilder via & other Stories.
Jag fastnar för det här hemmet. Men jag har först svårt att förstå varför. Sedan slår det mig. Jag ser ett mönster. Varje rum har en detalj i rosa. Ibland behövs det inte mer. Back to basic. Back to rosa. Via Hemnet.
Idag kunde jag Ä N T L I G E N röra på mig igen. De senaste veckorna har varit rena rama katastrofen på träningsfronten. Jag har inte spänt en endaste liten muskel i onödan. Det enda som höjt pulsen har varit kaffe. Ungefär så. Men, nu kör vi igen!
Inledde dagen med att promenera till jobbet. En timmes intensiv Power walk. Och ikväll bar det äntligen av till baletten igen. Ingen aktivitet är så smärtsamt påminnande om att kroppen inte är i form.
Men nu är det inget fjanteri med träningen för min del framöver. Jag ska ut ur comfort zone och in i den andra bubblan. Inget annat räknas.
...av att inte kunna träna. Balett. Spinning. Löpning. Underbara, endorfinkickande aktiviteter som vanligtvis brukar pryda mina dagar har stavats soffhäng de två senaste veckorna. Tack Frida för tipset att behålla träningsglöden genom Pinterest. Här är några godbitar som får mig att längta.
Om jag hade gjort min inredningsmagasins-läxa väl så hade jag vetat vem som bor här. Jag har sett den här godbiten till hem i ett av Sköna hems reportage någon gång. Och hade jag kommit ihåg det, ja, då hade jag vetat vem jag skulle tacka för inredningsinspiration utöver det vanliga. Den har allt; sekelskifte och funkis med en fransk aura över alltsammans. Kort och gott; allt man kan önska sig av ett väl inrett hem.
Med förkärlek för vintage, balett och Paris, för tidskrifter, musik och inredning, för litteratur, foto, och perfekta meningar, så kan jag konstatera att min lilla blogg kan komma att handla om precis vad som helst. Bor i en liten bedårande sekelskiftes- lägenhet i centrala Stockholm, tillsammans med mitt M.