Precis i detta nu känner jag för att visa bilder på, och beskriva i text, hur orimligt stökigt det är hemma hos oss. Men jag vet inte om jag ska ge er det nöjet. Ni ska få ett talande exempel istället.
Tidigare ikväll när M skulle ge sig iväg på en någon-form-av-herrsällskaps-träff frågade han mig om jag visste var hans rena t-shirts fanns. Jag funderade en stund. "Kolla i högen på golvet bredvid soffan" och efter några sekunder svarar M "Found it!". Jag antar att vi inte är ensamma om att inte orka sortera den rena tvätten. Istället blir den liggande i stora sjok på strategiskt valda platser i lägenheten. En sådan plats är till höger om soffan. Där kan den rena tvätten ligga till dess att den är lagom stor för att man ska orka ta sig an den.
Någon som känner igen sig?
Lite bilder på det, som får påminna mig om att det finns hopp. Hopp om perfekt städade hem.
Som sagt, bodde på ett Hotell igår som var så fint så fint. Så perfekt inrett. Genomtänkt in i minsta lilla detalj. Här fick jag äran att äta frukost i morse.
Befinner mig på mässa i dagarna två. Mellanlandar på hotellet som är tipp topp. Om någon timme eller så står galamiddag på schemat. Minst sagt spännande. Var bara tvungen att visa små bilder på denna pärla till hotell.
Min gamla jönköpingslägenhet i tre väl valda ord. Blir så nostalgisk. Det var här jag bodde när jag och M var nykära. Så den lilla lägenheten, med snedtak och stora garderober i väggarna, kommer alltid ha en speciell plats i inredningshjärtat. Vintage, pom-poms och svärmorstungor.
Mitt bidrag till söndagsbilden.Detaljer i hemmet.För idag tänker jag bara vara hemma och pyssla om vår kära lilla lägenhet. Fabriken är för övrigt en underbar sida för alla inredningstokar därute.
Jag var så illa tvungen att låna de här ljuvliga bilderna från IKEA- livet hemma. Finns det något ljuvligare än vårkänslor mitt i kallaste i januari? Skulle inte tro det!
Inget i det här hemmet är lämnat åt slumpen. Och jag älskar det. Det är en konst att skapa ett hem som om det vore framtaget av en reklambyrå. Stilrent möter second hand, möter Svenskt tenn möter sekelskifte. I love it.
Ibland känner jag att det är min skyldighet att dela med mig av viss information. Och det gäller särskilt fina hem från Hemnet, som den sanna Hemnet-knarkare jag är. Här snackar vi ljust och fräscht i kvadrat. Med extra-allt-deluxe-känsla.
En fin kollega visade mig den här lilla pärlan till lägenhet. Och jag bara måste dela med mig av vad jag fick bevittna. Har ni tidigare skådat ett sådant praktexemplar till hem?
Explosiva muskelkrafter, finlemmat med gracila rörelser. Otrolig uthållighet. De små detaljerna i kroppshållningen. I wish. Jag beskriver raka motsatsen till mina balettlektioner på Balettakademin som har dragit igång igen.
Igår möttes jag av den här nyheten på Svd.se och tänkte " Nej! Säg att det inte är sant!". Nej, det är ingen som har dött. Men, en stor kulturskatt för Sverige har gått i graven. Och på ett sätt en fantastisk kärlekshistoria med den.
Ett reportage i Sköna hem slog lite undan benen på mig när jag läste det för si så där ett år sedan. Allt var så perfekt. Huset. Konsten. Historien. Kärleksparet. Och ett stycke svensk nutidshistoria i bakgrunden, i form av familjen Hallwyll.
Men nu kommer man då inte kunna besöka detta lilla paradis på Gotland. Någon av er som varit där som kan intyga att det var så vackert som det såg ut att vara?
Men fick lägga om kvällens planering. Varför? Gjorde misstaget att boka in en naprapattid tidigare idag. Verkligen inget fel på behandlingen. Men jag bad naprapaten att knåda igenom mina vader. Det skulle jag inte ha gjort. Nu kan jag inte ta ut ett endaste litet steg. Och då menar jag ett vanligt släpa-runt-i-lägenheten-steg. Rimmar inte alls med balett.
Så jag får snällt invänta nästa veckas klass.
Min behandling utmynnade även i tipset att skaffa s t ö d s t r u m p o r. Sug på den. Min enda kontakt med något av det osexigaste som finns har jag fått genom sommarjobb inom äldrevården. Behöver jag säga mer? Vill ni veta exakt vad jag menar, bege er till första apotek, köp ett par, och försök sedan få tid i morgonstressen att tvinga på er ett par knästrumpor modell tio storlekar för smått. Någon som har erfarenhet av dessa små delikata strumpor?
Att träna eller inte träna. Det är inte alls frågan. Just nu finns bara t r ä n a. För jag är inne i en fas där jag ska skaffa mig ett beroende. På dagens morgonpass (=radio) pratade de just om belöningssystemet och hur man kan lära sig bli beroende. Av bra saker.
Imorgon tänkte jag droga mig med årets första balett-pass. Lite balett-inspo på det.
Jag och M har länge funderat på att göra en egen sänggavel, med förhoppning om att bringa lite hotellkänsla till sovrummet. Men jag vet inte riktigt. Vågar man sig på det här? Enligt Ikeas blogg Livet Hemma, så verkar det ju inte så svårt. Vad säger ni, är det ett projekt Görbart?
Tänk den perfekta sänggaveln kombinerat med nedanstående. Som att vara hemma på hotell.
Än så länge ligger jag i fas med mina personliga mål det här året. Jag tänker påminna mig själv (och er) om det om och om igen.
Ikväll valsade jag och M iväg på ett Vipr-pass. Stönandes, stånkandes och svettandes inne i träningssalen på SATS var det många med oss som fick sina nyårslöften infriade. Kom igen 2013, nu kör vi!
Inledde morgonen med något som går helt i linje med mina nyårslöften. Känslan efter är ju så oslagbar. Det är den man ska fokusera på när klockan ringer en tidig lördagsmöra. Lättare sagt än gjort, men som sagt, nu är det gjort.
Få saker tycker jag så mycket om som när det börjar dyka upp tulpaner lite varstans. Samma tid varje år så poppar de upp i butikerna. Tulpaner betyder nya tag och vår. Och som av en händelse står en liten bukett även här hemma. Nu följer en tid av total tulpanfeber.
Tallest Man on Earth. Lyssna och bli hänförd. Jag vet inte vad det är, men hans musik är så otroligt långt ifrån Sverige, allt som är svenskt, och allt som låter svenskt. Hans musik är helt enkelt för stor för Sverige. Låt er hänföras.
Halkade in på Sköna hem och fann den här lilla skatten till hem. Sådär perfekt avvägt så att man knappt kan tro att det är sant. Tänk industri. Tänk sekelskifte. Och tänk sedan vår.
2012 var ett riktigt bra år. Kollade igenom lite bilder och hittade några små favoriter. Bröllop. Paris. Nyår. Sommarfest. Valborg. Möhippa. Kos. Några riktigt härliga händelser från ett riktigt härligt år.
Ynk och snyft. Om några timmar lämnar vi detta förlovade emirat. Dubai är så... Dubai. Svårt att beskriva i västerländska termer. Rent, vackert, artigt och stolt är några klena adjektiv i sammanhanget.
Dubai är nämligen störst och bäst på allt. Här finns världens högsta byggnad, världens största shopping mall, världens finaste hotell... (... där vi för övrigt åt gårdagens middag. Vi fick guld pudrade på våra cappucinos. G U L D. Behöver jag säga att maten var gudomlig?)
Knäppte några bilder på solnedgången. Den är så vacker här att man blir gråtmild. I det här ljuset behövs inga instagramfilter.
Väntar på mitt M i loungen på hotellet och passar på att göra en liten insta-kavalkad av Dubai. Nu ska vi bege oss till Mall of the Emirates. Åka lite skidor kanske:)?!
Jag och M lever fortfarande ljuva livet i Dubai. En helt fantastisk semester på alla de sätt. Några dagar kvar. Vilket också innebär att på måndag kickar mina nyårslöften in på riktigt.
Under 2013 ska jag:
- Träna tre högintensiva pass i veckan. Det blir 156-3 (den här veckan) = 153 gånger. Det ni...!
- Spinga halvmaran på under 2 timmar.
- Anmäla mig till halvmaran.
- Klara av fortsättningskursen i klassisk balett (för vuxna amatörer- but still..:). Det är SÅ mycket svårare än man kan tro.
- Gå minst tre golfrundor med M i sommar.
- Sätta upp mål för mig själv var jag är om fem år, om tio år osv. och se till att lägga upp en plan för att nå dit.
- Fotografera mera. Men först; ett nytt objektiv.
Och jag ska fortsätta blogga som bara den. Bara för att det är så himla kul och för att kompensera för mig själv för att jag inte började så mycket tidigare.
Några korniga, men ack så talande, bilder från de här veckorna i Dubai:
