whatdecoratesmyday

Jag säger det igen; allt med rosette tycker jag lite extra mycket om.

Till alla småbarnsföräldrar. Och alla som någon gång varit. Jag förstår ärligt talat inte hur ni gör. När sover ni? Sover ni överhuvudtaget? När har ni tid för er själva? När har ni tid att överhuvudtaget tänka på er själva? Och med det som bakgrund, kanske den mest relevanta frågan; Hur orkar ni ens vara trevliga mot andra människor? Det är djupt imponerande och respektingivande.

Jag förstår ju att det antagligen finns något härligt, fint och alldeles, alldeles underbart som betyder mer än sömn och egentid. Helt enkelt den lilla detaljen att se en liten krabat växa upp och bli en alldeles egen liten individ.

Helgen har till största del spenderats med Helmer beban- trollungen-snubbisen Börjesson, som jag är extremt stolt över att vara Mosti till. Och det är när jag umgås med honom och hans storasyster Ella som jag förstår hur fantastiskt det är med barn, och hur otroligt starkt man kan känna för de där små krabaterna som stjäl ens egentid och sömn.

Idag bebistränar vi. Bara för att vi vill och för att vi kan. Och för att det är så gräsligt mysigt.

Mina små hjärtegryn. Ikväll kommer eran Mosti till Jönet. Längtar, längtar och längtar.